Trafikolycka
Trafikolycka
Undersökningar visar att 15% av bilförarna pÄ nÄgot sÀtt Àr involverade i sÄ mycket som 50% av alla olyckstillbud.
Det har visat sig att personerna i denna olycksdrabbade grupp:
- i större utstrÀckningÀr impulsstyrda.
- ofta kommer med bortförklaringar, och oftare vill lÀgga skulden pÄ nÄgon annan.
- underskattar faror, speciellt vid brÄdska. Att inte uppleva existerande risker kallasborttrÀngning..
- lÀgger stor vikt vid prestige och reagerar illa pÄ upplevd förlust av sÄdan, tex vid omkörningar.
- har ett större behov av sjÀlvhÀvdelse och kan anamma en farlig körstil om en annan trafikant begÄr ett misstag.
Reaktionsbildning: Andra personer kan ha ett ovÀntat beteende bakom ratten. De kan vara timida och försynta i vardagen men i ett slags revanschbehov uppvisa ett helt motsatt beteende i vissa sammanhang, till exempel i trafiken.
Om olyckan Àr framme mÄste du oavsett om du Àr skyldig till den eller inte:
- Stanna kvar pÄ olycksplatsen och försök att hjÀlpa till efter bÀsta förmÄga.
- LÀmna dina kontaktuppgifter och information om olycksförloppet.
- Larma polisen vid allvarliga personskador och se till attalla uppgifter om incidenten lÀmnats till polisen.
Vid parkeringsskada Àr du skyldig att
- Stanna kvar tills du kontaktat Àgaren eller polisen.
- LĂ€mna en lapp med namn och adress.
Den som avviker frÄn en olycksplats gör sig skyldig till smitning, vilket Àr ett allvarligt brott med fÀngelse i straffskalan om personer kommit till skada. Körkortet dras alltid in.
Har endast egendom skadats döms föraren till böter, men Àven i detta fall kan körkortet komma att dras in.
Om du inte lyckas kontakta fordonets Àgare mÄste du alltid meddela polisen om du kört pÄ ett annat fordon, ett husdjur eller andra föremÄl. NÀr du kontaktat polisen kan dubörja leta efter Àgaren för att erbjuda ersÀttning för den skadade egendomen.
Om du kör pÄ en trafikanordning ska du genast ÄterstÀlla denna sÄ gott det gÄr. Fungerar inte det ska du mÀrka ut stÀllet och kontakta polisen.
LĂ€mna uppgifter
Du Àr skyldig att lÀmna dina kontaktuppgifter samt uppgifter om hÀndelseförloppet till den andra parten i olyckan eller till Àgaren av den skadade egendomen.
Vid underlÄtelse att göra detta Àr straffet likvÀrdigt det för smitning.
Hur ska du hjÀlpa till vid en olycka
Ăr du först framme till en olycka gĂ€ller det att försöka bibehĂ„lla lugnet och frĂ€mja ett organiserat samarbete. Du Ă€r skyldig att hjĂ€lpa till sĂ„ gott du kan.
Försök fÄ en överblick över olycksplatsen och faststÀlla prioriteter gÀllande det som behöver göras.
- Finns behov av att varna andra?
- Hur mÄnga Àr skadade?
- Föreligger risk för brand eller pÄkörning?
- SlÄ av tÀndningen i de krockade fordonen och förse de med brandslÀckare om sÄdan finns tillgÀnglig.
- HÄll dig pÄ avstÄnd frÄn fordon med orange skyltning som anger farligt gods. Fara för förgiftning eller brand kan vara överhÀngande.
- Andra trafikanter behöver varnas genom att sÀtta pÄ varningsblinkers och varningstriangel.
- Skadade fÄr endast förflyttas om deras position innebÀr ytterligare fara genom pÄkörning eller brand.
- Fordonen fÄr flyttas till en lÀmpligare plats om ingen Àr skadad eller död. I sÄdana fall fÄr fordonen endast flyttas om de utgör en risk för annan trafik.
- Ring 112 för att larma och eventuellt fÄ kvalificerade rÄd frÄn SOS-alarm.
Första hjÀlpen
Vid pÄtaglig fara för pÄkörning, brand eller drunkning mÄste de skadade förflyttas, Àven om det kan medföra att deras skador förvÀrras.
PulsÄderblödning mÄste stoppas omedelbart.
Innan HLR (hjÀrt-lungrÀddning) pÄbörjas ska medvetandet kontrolleras. Skaka personen försiktigt i axlarna för att försöka att vÀcka denne. Misslyckas detta ska andningen sÀkerstÀllas.
- Ăppna luftvĂ€garna.
- LÀgg en hand pÄ den skadades panna och placera den andra handens pek- och lÄngfinger under hakan.
- Lyft upp hakan med fingrarna för att böja huvudet bakÄt.
- LÀgg ditt öra tÀtt intill personens nÀsa och mun för att lyssna efter andetag och var uppmÀrksam pÄ om bröstkorgen höjer sig.
Andas den skadade normalt ska denne placeras i stabilt sidolÀge. PÄ sÄ vis kan personens tunga inte glida bakÄt och tÀppa igen luftvÀgarna.
UtgÄ alltid frÄn att personen har hjÀrtstopp om du Àr osÀker pÄ om personen andas normalt eller inte, eller inte andas överhuvudtaget.
Larma omedelbart 112 och pÄbörja HLR.
HjÀrt- lungrÀddning
BestÄr i regelbundna inblÄsningar och kompressioner av bröstkorgen:
- Placera din ena handlov mellan personens bröstvÄrtor och din andra hand ovanpÄ handloven.
- Tryck ned bröstkorgen 5 cm (överskrid inte 6 cm).
- HĂ„ll en takt pĂ„ 100â120 nedtryckningar per minut.
- Utför 30 ryck pÄ rad.
ĂvergĂ„ till inblĂ„sningar
- Böj personens huvud bakÄt för att sÀkerstÀlla att andningsvÀgarna Àr fria.
- Knip Ät runt om den skadades nÀsa och placera din mun intill dennes.
- BlÄs in luft tills du kan se bröstkorgen höja sig.
- Gör 2 inblÄsningar.
- Ă
tergÄ till att göra bröstkompressionerna.
- VÀxla mellan 30 kompressioner och 2 inblÄsningar tills rÀddningstjÀnst kommer till platsen eller tills andningen blivit normal.
- Du kan lÀgga ett tygstycke över den skadades mun och blÄsa genom det om det kÀnns obehagligt utan.
FortsÀtt alltid med kompressionerna Àven om inblÄsningarna av nÄgon anledning inte utförs.
HÄll kontakt med en larmoperatör för att fÄ vÀgledning tills ambulans kommit fram.
Stoppa kraftiga blödningar sĂ„ gott det gĂ„rgenom att placera den skadade kroppsdelen sĂ„ högt som möjligt och trycka direkt över sĂ„ret.Â
I normalfallet bör den skadade ligga med benen högt och huvudet lÄgt.
LÀgg tryckförband pÄ skadan eller rulla ihop ett tygstycke och bind fast det med ett annat tygstycke över sÄret.
Vid inre eller kraftiga blödningar, samt vid brÀnnskador kan cirkulationssvikt uppstÄ.
DÄ Àr blodcirkulationen sÄ hÀmmad att det leder till syrebrist och fara för livet.
Cirkulationsbrist kÀnns igen pÄ att den drabbade om hen
- Kallsvettas
- Fryser
- Ăr törstig
- Ăr blek
- Har en svag och mycket snabb puls.
HÄll luftvÀgarna fria, förhindra blödning och hÄll den skadade varm. FÄ personen att ligga ned och prata lugnande med denne.
Ge aldrig nÄgot att dricka!
LABC
LABC Ă€r en förkortning till (livsfarligt, andning, blödning, cirkulationssvikt) som hjĂ€lper oss att bistĂ„ de drabbade pĂ„ en olycksplats med hjĂ€lp i rĂ€tt ordning.Â
L â Livsfarligt lĂ€ge
- Den skadade ska flyttas undan frÄn fara för pÄkörning, brand och drunkning.
- PulsÄderblödning ska behandlas.
A â Andning
- Se till att luftvÀgarna Àr fria - böj huvudet bakÄt.
- Om personen andas men Ă€r medvetslös â lĂ€gg denne i stabilt sidolĂ€ge
- Vid andningsstillestĂ„nd â Utför hjĂ€rt-lungrĂ€ddning.
B â Blödning
- Placera den skadade kroppsdelen högt.
- LÀgg tryckförband.
C â Cirkulationssvikt
- Titta efter om personen Àr blek och kallsvettig, har snabb och svag puls, fryser eller Àr törstig.
- I sÄ fall ska du se till att den dabbade:
- ligger ned med huvudet lÄgt och benen högre upp.
- inte dricker nÄgot.
- luftvÀgarna Àr fria, stoppa blödning och hÄll den drabbade varm.
Varningstriangel
I bilen ska det alltid finnas en varningstriangel tillgĂ€nglig. Den placerar du lĂ„ngt back om bilen (50â100 meter) för att varna andra trafikanter om du fĂ„r ett nödstopppĂ„ en vĂ€g dĂ€r hastigheten överstiger 50km/h.
Viltolycka
Det sker över 60 000 viltolyckor om Äret, och det Àr den trafikrelaterade olycka som ökar mest av alla.
- Att krocka med en Àlg, som kan vÀga upp till 700 kg, Àr mycket farligt. Kraften frÄn kollisionen trÀffar bilen i höjd med vindrutan och orsakar ofta allvarliga skador pÄ passagerarna.
- I kollisioner med andra djur Àr det vanligtvis till största delen fordonet som skadas, men risken finns att föraren bromsar i panik eller vÀjer hÀftigt, vilket kan leda till kollisioner med andra föremÄl eller fordon.
- Passerar du ett viltmÀrke gÀller det att sakta ned och vara mycket uppmÀrksamma pÄ terrÀngen vid sidan av vÀgen.
Var beredd pÄ att vilt kan korsa vÀgen under alla tider pÄ Äret, men risken Àr som allra störst under följande tider:
- Mellan skymning och gryning.
- I maj och juni och i september och oktober.
- Vintertid nÀr djuren anvÀnder vÀgarna för att lÀttare ta sig fram och för att Àta vÀgsalt.
SÀnk farten i följande omrÄden:
- Skog dÀr ett vattendrag finns pÄ ena sidan av vÀgen
- Invid skogskanter
- Intill kalhyggen
- DÀr viltstÀngsel slutar och börjar
- UpptÀcker du ett vilt finns ofta andra i nÀrheten
Om du kolliderar med ett vilt ska du:
- TĂ€nda varningsblinkers och placera ut en varningstriangel
- Flytta djuret frÄn vÀgbanan om det avlidit
- MÀrka ut den plats dÀr ett skadat djur sprungit ut i skogen
Alla olyckor som innefattar större djur mÄste anmÀlas till polisen.