Körning - Trafikolycka

Trafikolycka

Trafikolycka

Undersökningar visar att 15% av bilförarna pÄ nÄgot sÀtt Àr involverade i sÄ mycket som 50% av alla olyckstillbud.

Det har visat sig att personerna i denna olycksdrabbade grupp:

Definition av vÀg, körbana, körfÀlt och vÀgren.
  • i större utstrĂ€ckningĂ€r impulsstyrda.
  • ofta kommer med bortförklaringar, och oftare vill lĂ€gga skulden pĂ„ nĂ„gon annan.
  • underskattar faror, speciellt vid brĂ„dska. Att inte uppleva existerande risker kallasborttrĂ€ngning..
  • lĂ€gger stor vikt vid prestige och reagerar illa pĂ„ upplevd förlust av sĂ„dan, tex vid omkörningar.
  • har ett större behov av sjĂ€lvhĂ€vdelse och kan anamma en farlig körstil om en annan trafikant begĂ„r ett misstag.

Reaktionsbildning: Andra personer kan ha ett ovÀntat beteende bakom ratten. De kan vara timida och försynta i vardagen men i ett slags revanschbehov uppvisa ett helt motsatt beteende i vissa sammanhang, till exempel i trafiken.

Om olyckan Àr framme mÄste du oavsett om du Àr skyldig till den eller inte:

  • Stanna kvar pĂ„ olycksplatsen och försök att hjĂ€lpa till efter bĂ€sta förmĂ„ga.
  • LĂ€mna dina kontaktuppgifter och information om olycksförloppet.
  • Larma polisen vid allvarliga personskador och se till attalla uppgifter om incidenten lĂ€mnats till polisen.

Vid parkeringsskada Àr du skyldig att

  • Stanna kvar tills du kontaktat Ă€garen eller polisen.
  • LĂ€mna en lapp med namn och adress.

Den som avviker frÄn en olycksplats gör sig skyldig till smitning, vilket Àr ett allvarligt brott med fÀngelse i straffskalan om personer kommit till skada. Körkortet dras alltid in.

Har endast egendom skadats döms föraren till böter, men Àven i detta fall kan körkortet komma att dras in.

Om du inte lyckas kontakta fordonets Àgare mÄste du alltid meddela polisen om du kört pÄ ett annat fordon, ett husdjur eller andra föremÄl. NÀr du kontaktat polisen kan dubörja leta efter Àgaren för att erbjuda ersÀttning för den skadade egendomen.

Om du kör pÄ en trafikanordning ska du genast ÄterstÀlla denna sÄ gott det gÄr. Fungerar inte det ska du mÀrka ut stÀllet och kontakta polisen.

LĂ€mna uppgifter

Du Àr skyldig att lÀmna dina kontaktuppgifter samt uppgifter om hÀndelseförloppet till den andra parten i olyckan eller till Àgaren av den skadade egendomen.

Vid underlÄtelse att göra detta Àr straffet likvÀrdigt det för smitning.

Hur ska du hjÀlpa till vid en olycka

Är du först framme till en olycka gĂ€ller det att försöka bibehĂ„lla lugnet och frĂ€mja ett organiserat samarbete. Du Ă€r skyldig att hjĂ€lpa till sĂ„ gott du kan.

Försök fÄ en överblick över olycksplatsen och faststÀlla prioriteter gÀllande det som behöver göras.

    - Finns behov av att varna andra?

    - Hur mÄnga Àr skadade?

    - Föreligger risk för brand eller pÄkörning?

  • SlĂ„ av tĂ€ndningen i de krockade fordonen och förse de med brandslĂ€ckare om sĂ„dan finns tillgĂ€nglig.
  • HĂ„ll dig pĂ„ avstĂ„nd frĂ„n fordon med orange skyltning som anger farligt gods. Fara för förgiftning eller brand kan vara överhĂ€ngande.
  • Andra trafikanter behöver varnas genom att sĂ€tta pĂ„ varningsblinkers och varningstriangel.
  • Skadade fĂ„r endast förflyttas om deras position innebĂ€r ytterligare fara genom pĂ„körning eller brand.
  • Fordonen fĂ„r flyttas till en lĂ€mpligare plats om ingen Ă€r skadad eller död. I sĂ„dana fall fĂ„r fordonen endast flyttas om de utgör en risk för annan trafik.
  • Ring 112 för att larma och eventuellt fĂ„ kvalificerade rĂ„d frĂ„n SOS-alarm.

Första hjÀlpen

Vid pÄtaglig fara för pÄkörning, brand eller drunkning mÄste de skadade förflyttas, Àven om det kan medföra att deras skador förvÀrras.

PulsÄderblödning mÄste stoppas omedelbart.



Innan HLR (hjÀrt-lungrÀddning) pÄbörjas ska medvetandet kontrolleras. Skaka personen försiktigt i axlarna för att försöka att vÀcka denne. Misslyckas detta ska andningen sÀkerstÀllas.

  • Öppna luftvĂ€garna.
  • LĂ€gg en hand pĂ„ den skadades panna och placera den andra handens pek- och lĂ„ngfinger under hakan.
  • Lyft upp hakan med fingrarna för att böja huvudet bakĂ„t.
  • LĂ€gg ditt öra tĂ€tt intill personens nĂ€sa och mun för att lyssna efter andetag och var uppmĂ€rksam pĂ„ om bröstkorgen höjer sig.

Andas den skadade normalt ska denne placeras i stabilt sidolÀge. PÄ sÄ vis kan personens tunga inte glida bakÄt och tÀppa igen luftvÀgarna.

UtgÄ alltid frÄn att personen har hjÀrtstopp om du Àr osÀker pÄ om personen andas normalt eller inte, eller inte andas överhuvudtaget.

Larma omedelbart 112 och pÄbörja HLR.

HjÀrt- lungrÀddning

BestÄr i regelbundna inblÄsningar och kompressioner av bröstkorgen:

  • Placera din ena handlov mellan personens bröstvĂ„rtor och din andra hand ovanpĂ„ handloven.
  • Tryck ned bröstkorgen 5 cm (överskrid inte 6 cm).
  • HĂ„ll en takt pĂ„ 100–120 nedtryckningar per minut.
  • Utför 30 ryck pĂ„ rad.

ÖvergĂ„ till inblĂ„sningar

  • Böj personens huvud bakĂ„t för att sĂ€kerstĂ€lla att andningsvĂ€garna Ă€r fria.
  • Knip Ă„t runt om den skadades nĂ€sa och placera din mun intill dennes.
  • BlĂ„s in luft tills du kan se bröstkorgen höja sig.
  • Gör 2 inblĂ„sningar.
  • ÅtergĂ„ till att göra bröstkompressionerna.
  • VĂ€xla mellan 30 kompressioner och 2 inblĂ„sningar tills rĂ€ddningstjĂ€nst kommer till platsen eller tills andningen blivit normal.
  • Du kan lĂ€gga ett tygstycke över den skadades mun och blĂ„sa genom det om det kĂ€nns obehagligt utan.

FortsÀtt alltid med kompressionerna Àven om inblÄsningarna av nÄgon anledning inte utförs.

HÄll kontakt med en larmoperatör för att fÄ vÀgledning tills ambulans kommit fram.

Stoppa kraftiga blödningar sÄ gott det gÄrgenom att placera den skadade kroppsdelen sÄ högt som möjligt och trycka direkt över sÄret. 

I normalfallet bör den skadade ligga med benen högt och huvudet lÄgt.

LÀgg tryckförband pÄ skadan eller rulla ihop ett tygstycke och bind fast det med ett annat tygstycke över sÄret.

Vid inre eller kraftiga blödningar, samt vid brÀnnskador kan cirkulationssvikt uppstÄ.

DÄ Àr blodcirkulationen sÄ hÀmmad att det leder till syrebrist och fara för livet.

Cirkulationsbrist kÀnns igen pÄ att den drabbade om hen

  • Kallsvettas
  • Fryser
  • Är törstig
  • Är blek
  • Har en svag och mycket snabb puls.

HÄll luftvÀgarna fria, förhindra blödning och hÄll den skadade varm. FÄ personen att ligga ned och prata lugnande med denne.

Ge aldrig nÄgot att dricka!

LABC

LABC Àr en förkortning till (livsfarligt, andning, blödning, cirkulationssvikt) som hjÀlper oss att bistÄ de drabbade pÄ en olycksplats med hjÀlp i rÀtt ordning. 

L – Livsfarligt lĂ€ge

  • Den skadade ska flyttas undan frĂ„n fara för pĂ„körning, brand och drunkning.
  • PulsĂ„derblödning ska behandlas.

A – Andning

  • Se till att luftvĂ€garna Ă€r fria - böj huvudet bakĂ„t.
  • Om personen andas men Ă€r medvetslös – lĂ€gg denne i stabilt sidolĂ€ge
  • Vid andningsstillestĂ„nd – Utför hjĂ€rt-lungrĂ€ddning.

B – Blödning

  • Placera den skadade kroppsdelen högt.
  • LĂ€gg tryckförband.

C – Cirkulationssvikt

  • Titta efter om personen Ă€r blek och kallsvettig, har snabb och svag puls, fryser eller Ă€r törstig.
  • I sĂ„ fall ska du se till att den dabbade:
    • ligger ned med huvudet lĂ„gt och benen högre upp.
    • inte dricker nĂ„got.
    • luftvĂ€garna Ă€r fria, stoppa blödning och hĂ„ll den drabbade varm.

Varningstriangel

Definition av vÀg, körbana, körfÀlt och vÀgren.

I bilen ska det alltid finnas en varningstriangel tillgĂ€nglig. Den placerar du lĂ„ngt back om bilen (50–100 meter) för att varna andra trafikanter om du fĂ„r ett nödstopppĂ„ en vĂ€g dĂ€r hastigheten överstiger 50km/h.



Viltolycka

Definition av vÀg, körbana, körfÀlt och vÀgren.

Det sker över 60 000 viltolyckor om Äret, och det Àr den trafikrelaterade olycka som ökar mest av alla.

  • Att krocka med en Ă€lg, som kan vĂ€ga upp till 700 kg, Ă€r mycket farligt. Kraften frĂ„n kollisionen trĂ€ffar bilen i höjd med vindrutan och orsakar ofta allvarliga skador pĂ„ passagerarna.
  • I kollisioner med andra djur Ă€r det vanligtvis till största delen fordonet som skadas, men risken finns att föraren bromsar i panik eller vĂ€jer hĂ€ftigt, vilket kan leda till kollisioner med andra föremĂ„l eller fordon.
  • Passerar du ett viltmĂ€rke gĂ€ller det att sakta ned och vara mycket uppmĂ€rksamma pĂ„ terrĂ€ngen vid sidan av vĂ€gen.


Var beredd pÄ att vilt kan korsa vÀgen under alla tider pÄ Äret, men risken Àr som allra störst under följande tider:

  • Mellan skymning och gryning.
  • I maj och juni och i september och oktober.
  • Vintertid nĂ€r djuren anvĂ€nder vĂ€garna för att lĂ€ttare ta sig fram och för att Ă€ta vĂ€gsalt.


SÀnk farten i följande omrÄden:

  • Skog dĂ€r ett vattendrag finns pĂ„ ena sidan av vĂ€gen
  • Invid skogskanter
  • Intill kalhyggen
  • DĂ€r viltstĂ€ngsel slutar och börjar
  • UpptĂ€cker du ett vilt finns ofta andra i nĂ€rheten


Om du kolliderar med ett vilt ska du:

  • TĂ€nda varningsblinkers och placera ut en varningstriangel
  • Flytta djuret frĂ„n vĂ€gbanan om det avlidit
  • MĂ€rka ut den plats dĂ€r ett skadat djur sprungit ut i skogen

Alla olyckor som innefattar större djur mÄste anmÀlas till polisen.