Vinter och halt väglag
Halkkörning
Det kan vara svĂ„rt att förutse halka. Ăr vĂ€gen inte tĂ€ckt av snö dĂ„ Ă€r det lĂ€tt att underskatta halkan. Var alltid beredd pĂ„ att vĂ€gen kan vara hal.
För den som inte haft körkort sÄ lÀnge kan det vara extra svÄrt att bedöma vÀgförhÄllandena.
Hur mÀrker man att det Àr halt?
- En termometer i bilen som anger den yttre temperaturen kan vara bra att ha för att kunna bedöma vÀglaget mer korrekt.
- Ăr det mindre Ă€n 4 grader ute mĂ„ste man vara beredd pĂ„ att det kan vara halt.
- Trots att vÀgen bara verkar den vara fuktig, och inga ljud frÄn vÀta hörs mÄste man vara försiktig.
- Iaktta noga alla förÀndringar av vÀgbanan! FlÀckvis halka Àr ofta förekommande, sÀrskilt i södra Sverige.
- Det föreligger stor risk för halka pÄ broar och viadukter. VÀgbanan kyls ner av luften bÄde uppe- och nerifrÄn. Broar över vattendrag har en ökad risk för isbildning pÄ grund av den fuktiga luften.
- Var extra försiktig dÀr mÄnga fordon passerat och snön pÄ vÀgbanan polerats ned av fordonens dÀck, tex i korsningar.
Â
VÄrhalka
- Hastiga Àndringar av temperaturen kan orsaka svallis, dvs att smÀltvatten pÄ vÀgen fryser till.
- NÀr temperaturen ligger kring noll grader uppstÄr ofta flÀckvis halka pÄ skuggiga vÀgpartier.
- Det kan vara lÀtt att vaggas in i en falsk trygghet av de torra vÀgstrÀckor som solen kommer Ät.
Â
Sommarhalka
- Blir det ordentligt varmt ute kan asfalten ge ifrÄn sig tjÀra som lÀgger sig pÄ ytan. Ibland kan detta fenomen till och med krÀva sandning.
- NÀr det efter en lÄng period av sol och vÀrme slutligen regnar kan de olje- dÀck och avgasrester som ansamlats pÄ vÀgen lösas upp och bli en hal hinna.
Â
Hösthalka
- Regn i kombination med nedfallna löv, jord och lera kan ge upphov till halka.
- Smyger sig vintertemperaturerna pÄ lÄngsamt kan den första frosten komma ovÀntat frÄn en stund till en annan.
Â
Vinterhalka
PÄ vintern förvÀntar vi oss visserligen is, snö och halkiga vÀgbanor, men var extra uppmÀrksam vid:
- Isiga vÀgbanor.
- StrÀngar av snö och modd.
- Snövallar.
- Snörök.
- Snödrev.
- Ăverplogade diken.
Underkylt regn fryser genast till nÀr det kommer i kontakt med asfalten. Om du uppmÀrksammar att vindrutan Àr tÀckt av en ishinna pÄ morgonen bör du ta det som en varningssignal om att eventuellt regn kan vara underkylt.
NÀr du kör, hÄller vindrutan en högre temperatur och regnet kan inte frysa inte till pÄ samma sÀtt, trots minusgrader ute. Det underkylda regnet kan dÄ komma som en total överraskning. Det kan avhjÀlpas genom att anvÀnda en yttertermometer till bilen.
Trafiken skapar ofta snöfria spÄr i vÀgbanan. HÀr kan vÀggreppet vara bra och det Àr lÀtt att lockas att köra i för hög hastighet. PÄ ett avstÄnd av en decimeter eller tvÄ frÄn dÀcken Àr det dock snö och vÀggreppet Àr i stort sett noll. Risken för att fÄ sladd i den mittersta snöstrÀngen Àr ocksÄ mycket stor.
Det omrÄde som plogas upp kan i sjÀlva verket vara bredare Àn vÀgbanan. Hamnar vÄra dÀck pÄ fel sida om vÀgkanten kan det innebÀra sladd. Ofta sÀtts snökÀppar ut för att ange vÀgens verkliga bredd under snötÀcket för plogbilmaskinsten.
Nysnö leder ofta till dÄlig sikt. SnörökfrÄn andra fordon kan ge en nÀrmast obefintlig siktstrÀcka.
Snöfall i kombination med kraftiga vindar Àr ett annat problem som dessutom skapar snödrev över vÀgen. Framkomligheten och möjligheten att se vÀgens strÀckning försÀmras betydligt.
Â
Vattenplaning
Vattenplaning Àr en fara som föreligger under alla Ärstider.
- Breda dÀck och otillrÀckligt mönsterdjup ökar faran ytterligare.
- Vid regn leder slitna dĂ€ck med dĂ„ligt mönsterdjup inte bort vattnet i tillrĂ€cklig grad. Fordonet fĂ„r inget grepp om vĂ€gbanan eftersom dĂ€cken lĂ€gger sig ovanpĂ„ vattenytan och âplanarâ. Att styra blir omöjligt.
- En avgörande faktor för vattenplaning Àr den fart du hÄller. I djupa ansamlingar av vatten kan vi rÄka ut för vattenplaning Àven vid mÄttlig hastighet.
- OcksÄ vid slask och snömodd kan samma fenomen uppstÄ. Det kallas dÄ moddplaning.
- VÀgbanans skick har ocksÄ en avgörande roll i om vattenplaning uppstÄr. Mycket vatten kan samlas i spÄren pÄ en sliten körbana.
Â
Att köra med slÀpvagn i halt vÀglag
Att bromsa pÄ halt vÀglag med en slÀpvagn kan orsaka fÀllknivsverkan, dvs. slÀpvagnen bromsar inte lika effektivt som det dragande fordonet. Ekipaget kan vika sig som en fÀllkniv och gÄr inte lÀngre att styra.
Om bilen Àr försedd med dubbdÀck, Àr dubbdÀck ocksÄ pÄ slÀpvagnen obligatoriskt vid vintrigt vÀglag.
Â
DĂ€ck
VinterdÀck ska, om det Àr eller tros bli vintervÀglag, anvÀndas mellan 1 december och 31 mars pÄ:
- Personbil och lÀtt lastbil eller buss med en totalvikt pÄ högst 3,5 ton.
- SlÀpvagn som dras av sÄdant fordon.
VinterdÀcken kan vara med eller utan dubb och ska ha ett mönsterdjup pÄ minst 3 mm.
Â
Utrustning för körning i vintervÀder
Beroende pÄ vilken sorts vÀgar och under vilka förhÄllanden du ger dig ut och kör, kan följande vara bra att ha redo i bilen:
- Startkablar.
- Bogserlina.
- Snöskyffel.
- Isskrapa<./li>
- Varma klÀder och grova skor.
- ReflexvÀst.
Â
VÀlja dÀck till vintervÀglaget
- PÄ is Àr det dubbdÀck som ger bÀst grepp om vÀgen. Men de orsakar mer slitage pÄ vÀgbanan om det Àr barmark.
- Utan snö eller is kan vibbdÀck ge upphov till lÀngre bromsstrÀckor pÄ grund av att vibbarna minskar dÀckens friktion mot vÀgbanan.
Ăr vĂ€gbanan tĂ€ckt av snö Ă€r odubbade vinterdĂ€ck och dubbdĂ€ck jĂ€mbördiga.
- Det rÄder förbud mot att anvÀnda dubbdÀck mellan 16 april och 30 september, givet att inget vintervÀglag föreligger eller förvÀntas komma inom kort.
- SommardÀck försedda med snökedjor kan vara ett alternativ till vinterdÀck. Det Àr ÀndÄ bÀst att undvika att anvÀnda sommardÀck pÄ grund av att de inte Àr tillverkade för att tÄla temperaturer under 5 grader. De hÄrdnar i kallt vÀder, vilket gör att friktionen mot vÀgbanan försÀmras.
VinterdÀck förblir mjuka och behÄller sitt vÀggrepp.
Â