Körning - Vinter och halt väglag

Vinter och halt väglag

Halkkörning

Det kan vara svĂ„rt att förutse halka. Är vĂ€gen inte tĂ€ckt av snö dĂ„ Ă€r det lĂ€tt att underskatta halkan. Var alltid beredd pĂ„ att vĂ€gen kan vara hal.

För den som inte haft körkort sÄ lÀnge kan det vara extra svÄrt att bedöma vÀgförhÄllandena.

Hur mÀrker man att det Àr halt?

  • En termometer i bilen som anger den yttre temperaturen kan vara bra att ha för att kunna bedöma vĂ€glaget mer korrekt.
  • Är det mindre Ă€n 4 grader ute mĂ„ste man vara beredd pĂ„ att det kan vara halt.
  • Trots att vĂ€gen bara verkar den vara fuktig, och inga ljud frĂ„n vĂ€ta hörs mĂ„ste man vara försiktig.
  • Iaktta noga alla förĂ€ndringar av vĂ€gbanan! FlĂ€ckvis halka Ă€r ofta förekommande, sĂ€rskilt i södra Sverige.
  • Det föreligger stor risk för halka pĂ„ broar och viadukter. VĂ€gbanan kyls ner av luften bĂ„de uppe- och nerifrĂ„n. Broar över vattendrag har en ökad risk för isbildning pĂ„ grund av den fuktiga luften.
  • Var extra försiktig dĂ€r mĂ„nga fordon passerat och snön pĂ„ vĂ€gbanan polerats ned av fordonens dĂ€ck, tex i korsningar.
 

VÄrhalka

  • Hastiga Ă€ndringar av temperaturen kan orsaka svallis, dvs att smĂ€ltvatten pĂ„ vĂ€gen fryser till.
  • NĂ€r temperaturen ligger kring noll grader uppstĂ„r ofta flĂ€ckvis halka pĂ„ skuggiga vĂ€gpartier.
  • Det kan vara lĂ€tt att vaggas in i en falsk trygghet av de torra vĂ€gstrĂ€ckor som solen kommer Ă„t.
 

Sommarhalka

  • Blir det ordentligt varmt ute kan asfalten ge ifrĂ„n sig tjĂ€ra som lĂ€gger sig pĂ„ ytan. Ibland kan detta fenomen till och med krĂ€va sandning.
  • NĂ€r det efter en lĂ„ng period av sol och vĂ€rme slutligen regnar kan de olje- dĂ€ck och avgasrester som ansamlats pĂ„ vĂ€gen lösas upp och bli en hal hinna.
 

Hösthalka

  • Regn i kombination med nedfallna löv, jord och lera kan ge upphov till halka.
  • Smyger sig vintertemperaturerna pĂ„ lĂ„ngsamt kan den första frosten komma ovĂ€ntat frĂ„n en stund till en annan.
 

Vinterhalka

PÄ vintern förvÀntar vi oss visserligen is, snö och halkiga vÀgbanor, men var extra uppmÀrksam vid:

  • Isiga vĂ€gbanor.
  • StrĂ€ngar av snö och modd.
  • Snövallar.
  • Snörök.
  • Snödrev.
  • Överplogade diken.

Underkylt regn fryser genast till nÀr det kommer i kontakt med asfalten. Om du uppmÀrksammar att vindrutan Àr tÀckt av en ishinna pÄ morgonen bör du ta det som en varningssignal om att eventuellt regn kan vara underkylt.



NÀr du kör, hÄller vindrutan en högre temperatur och regnet kan inte frysa inte till pÄ samma sÀtt, trots minusgrader ute. Det underkylda regnet kan dÄ komma som en total överraskning. Det kan avhjÀlpas genom att anvÀnda en yttertermometer till bilen.



Trafiken skapar ofta snöfria spÄr i vÀgbanan. HÀr kan vÀggreppet vara bra och det Àr lÀtt att lockas att köra i för hög hastighet. PÄ ett avstÄnd av en decimeter eller tvÄ frÄn dÀcken Àr det dock snö och vÀggreppet Àr i stort sett noll. Risken för att fÄ sladd i den mittersta snöstrÀngen Àr ocksÄ mycket stor.



Det omrÄde som plogas upp kan i sjÀlva verket vara bredare Àn vÀgbanan. Hamnar vÄra dÀck pÄ fel sida om vÀgkanten kan det innebÀra sladd. Ofta sÀtts snökÀppar ut för att ange vÀgens verkliga bredd under snötÀcket för plogbilmaskinsten.



Nysnö leder ofta till dÄlig sikt. SnörökfrÄn andra fordon kan ge en nÀrmast obefintlig siktstrÀcka.



Snöfall i kombination med kraftiga vindar Àr ett annat problem som dessutom skapar snödrev över vÀgen. Framkomligheten och möjligheten att se vÀgens strÀckning försÀmras betydligt.



 

Vattenplaning

Definition av vÀg, körbana, körfÀlt och vÀgren.

Vattenplaning Àr en fara som föreligger under alla Ärstider.

  • Breda dĂ€ck och otillrĂ€ckligt mönsterdjup ökar faran ytterligare.
  • Vid regn leder slitna dĂ€ck med dĂ„ligt mönsterdjup inte bort vattnet i tillrĂ€cklig grad. Fordonet fĂ„r inget grepp om vĂ€gbanan eftersom dĂ€cken lĂ€gger sig ovanpĂ„ vattenytan och ”planar”. Att styra blir omöjligt.
  • En avgörande faktor för vattenplaning Ă€r den fart du hĂ„ller. I djupa ansamlingar av vatten kan vi rĂ„ka ut för vattenplaning Ă€ven vid mĂ„ttlig hastighet.
  • OcksĂ„ vid slask och snömodd kan samma fenomen uppstĂ„. Det kallas dĂ„ moddplaning.
  • VĂ€gbanans skick har ocksĂ„ en avgörande roll i om vattenplaning uppstĂ„r. Mycket vatten kan samlas i spĂ„ren pĂ„ en sliten körbana.
 

Att köra med slÀpvagn i halt vÀglag

Att bromsa pÄ halt vÀglag med en slÀpvagn kan orsaka fÀllknivsverkan, dvs. slÀpvagnen bromsar inte lika effektivt som det dragande fordonet. Ekipaget kan vika sig som en fÀllkniv och gÄr inte lÀngre att styra.

Om bilen Àr försedd med dubbdÀck, Àr dubbdÀck ocksÄ pÄ slÀpvagnen obligatoriskt vid vintrigt vÀglag.

 

DĂ€ck

VinterdÀck ska, om det Àr eller tros bli vintervÀglag, anvÀndas mellan 1 december och 31 mars pÄ:

  • Personbil och lĂ€tt lastbil eller buss med en totalvikt pĂ„ högst 3,5 ton.
  • SlĂ€pvagn som dras av sĂ„dant fordon.

VinterdÀcken kan vara med eller utan dubb och ska ha ett mönsterdjup pÄ minst 3 mm.

 

Utrustning för körning i vintervÀder

Beroende pÄ vilken sorts vÀgar och under vilka förhÄllanden du ger dig ut och kör, kan följande vara bra att ha redo i bilen:

  • Startkablar.
  • Bogserlina.
  • Snöskyffel.
  • Isskrapa<./li>
  • Varma klĂ€der och grova skor.
  • ReflexvĂ€st.
 

VÀlja dÀck till vintervÀglaget

  • PĂ„ is Ă€r det dubbdĂ€ck som ger bĂ€st grepp om vĂ€gen. Men de orsakar mer slitage pĂ„ vĂ€gbanan om det Ă€r barmark.
  • Utan snö eller is kan vibbdĂ€ck ge upphov till lĂ€ngre bromsstrĂ€ckor pĂ„ grund av att vibbarna minskar dĂ€ckens friktion mot vĂ€gbanan.

Är vĂ€gbanan tĂ€ckt av snö Ă€r odubbade vinterdĂ€ck och dubbdĂ€ck jĂ€mbördiga.

  • Det rĂ„der förbud mot att anvĂ€nda dubbdĂ€ck mellan 16 april och 30 september, givet att inget vintervĂ€glag föreligger eller förvĂ€ntas komma inom kort.
  • SommardĂ€ck försedda med snökedjor kan vara ett alternativ till vinterdĂ€ck. Det Ă€r Ă€ndĂ„ bĂ€st att undvika att anvĂ€nda sommardĂ€ck pĂ„ grund av att de inte Ă€r tillverkade för att tĂ„la temperaturer under 5 grader. De hĂ„rdnar i kallt vĂ€der, vilket gör att friktionen mot vĂ€gbanan försĂ€mras.

VinterdÀck förblir mjuka och behÄller sitt vÀggrepp.

Â