MÄNNISKOR - Synen och reaktionsförmågan
Synen och reaktionsförmågan
Synen och reaktionsförmĂ„gan    Â
Vid körning bombarderas vÄr hjÀrna i stadig ström med information som mÄste uttydas. Det viktigaste sinnet vid bilkörning Àr synen, den stÄr för hela nittio procent av all information som nÄr hjÀrnan.
- För att fÄ ta körkort fÄr vÄr synskÀrpa inte understiga 0,5.
- BÀr vi kontaktlinser eller glasögon Àr det obligatoriskt att anvÀnda dessa nÀr vi sÀtter oss bakom ratten.
- I mörker drabbas mÄnga av oss av nÀrsynthet.
I normalfallet tĂ€cker vĂ„rt synfĂ€lt 180 grader, men vi ser endast 1â2% av detta med full skĂ€rpa. Detta Ă€r det sĂ„ kallade centralseendet eller direktseendet.
Utanför detta minimala omrÄde har vi det perifera seendet, dÀr vi blir varse om rörelser och föremÄl i utkanterna av synfÀltet.
Det perifera synfÀltet försÀmras avsevÀrt av alkohol, droger och trötthet.
Mottagning av information och bedömning av situation
I trafiken Àr man helt beroende an synsinnet. Informationen som samlas in med ögonen skickas till hjÀrnan för att bearbetas. HjÀrnan försöker sedan tolka denna information och skapa en bild av trafiksituationen. Baserat pÄ denna bild fÄr man signaler frÄn hjÀrnan för att agera.
Synvillor
NÀr hjÀrnan skapar en bild av trafiksituationen sker detta baserat pÄ tidigare erfarenheter. Vid trötthet och försvagad körförmÄga kan ögonen missa en del av informationen som skickas till hjÀrnan. HjÀrnan i sin tur tillÀgger de saknade delarna, som in vissa fall inte stÀmmer med verkligheten, och skapar ÀndÄ en komplett bild av trafiksituationen.
Erfarna bilförare
- Flyttar blicken mer frekvent och hÄller den ofta lÀngre fram pÄ vÀgen.
- Har fokus pÄ rörliga föremÄl.
Oerfarna bilförare
- FÀster blicken strax framför bilen.
- Har fokus pÄ stora och orörliga föremÄl.
Andra sinnen
Tillsammans med synen hjÀlper Àven balanssinne, hörsel och kÀnsel oss vid bilkörning:
- Vi kan uppfatta ljudförÀndringar som informerar oss om att vÀglaget förÀndrats.
- StÀmmer inte vÀgens utseende med de ljud vi Àr vana att hör under ett givet förhÄllande, tex att vÀgen vid anblick tycks vara blöt, men dÀcken inte ger ifrÄn sig de ljud som den brukar nÀr dÀr finns vÀta, kan vi anta att vÀgbanan skulle kunna vara frusen.
- BÄde kÀnsel och hörsel kan vara till hjÀlp för oss i att vÀlja en passande vÀxel.
- VÄrt balanssinne har en stor roll i att varsko oss om halt vÀglag. Om vi sitter i rÀtt position kan vi förnimma detta i ryggen och pÄ sÄ vis hinna parera en eventuell sladd.
Vi ser med hjÀrnan
I hjÀrnan behandlas alla vÄra sinnesintryck och vi blir medvetna om det som hÀnder omkring oss. Men om vi skulle bli varse om vart och ett av alla intryck skulle vi bli drÀnkta i information och inte kunna sortera denna pÄ ett meningsfullt sÀtt.
HjÀrnan filtrerar informationen Ät oss för att vi inte ska bli alldeles övervÀldigade. Detta kallas selektiv varseblivning.
- Urvalet av den information som förmedlas oss kan ske pÄ ett helt omedvetet plan.
- HjÀrnan vÀljer i enlighet med vÄra aktuella erfarenheter, kunskaper, intressen, förvÀntningar, kÀnslor och behov.
- Detta betyder att information om faror i trafiken kanske inte nÄr fram till en oerfaren förare tillrÀckligt snabbt för att göra denna uppmÀrksam i tid.