FORDON - Stoppsträcka, reaktionssträcka och bromssträcka
Stoppsträcka, reaktionssträcka och bromssträcka
StoppstrÀcka, reaktionsstrÀcka och bromsstrÀcka
Att ha god kunskap om bilens köregenskaper och hur den kan komma att reagera i olika situationer kan innebÀra skillnaden mellan ett relativt lindrigt tillbud och en riktigt allvarlig olycka.
Ju högre hastighet ett fordon hÄller, desto högre rörelseenergi fÄr det. Det kÀnner vi av i kurvor och vid kraftiga inbromsningar.
StoppstrÀckan
Den strÀcka som behövs för att kunna stanna fordonet helt. Den kan berÀknas enligt följande:
StoppstrÀcka = ReaktionsstrÀcka + BromsstrÀcka
ReaktionsstrÀcka
- Den strÀcka fordonet fortsÀtter framÄt frÄn det att föraren upptÀckt ett hinder tills denne börjar bromsa.
- ReaktionsstrÀckan pÄverkas av förarens reaktionstid (runt en sekund) och av hastigheten.
- I grova drag kan man berÀkna reaktionsstrÀckan i meter vid en viss hastighet genom att stryka den sista nollan i hastigheten och multiplicera med 3:
30 km/h resulterar i 3 x 3 = 9
Vid körning i 30 km/h kommer bilen alltsÄ hinna fÀrdas ytterligare 9 meter framÄt innan föraren ens hunnit pÄbörja inbromsningen.
BromsstrÀckan
- Den strÀcka fordonet fortsÀtter att röra sig framÄt frÄn det ögonblick föraren börjar bromsa tills fordonet stannat helt.
- Ju högre rörelseenergi fordonet har, desto lÀngre blir dess bromsstrÀcka.
- BromsstrÀckan förÀndras ocksÄ den i takt med att farten ökar. FörÀndringen Àr kvadratisk: om man dubblerar hastigheten fÄr fordonet fyra gÄnger sÄ stor rörelseenergi, och dÀrmedfyra gÄnger sÄ lÄng bromsstrÀcka.
- Ăven vĂ€ggreppet, friktionen, dĂ€ckens skick, vĂ€glaget, lastens placering i fordonet och förarens bromsteknik inverkar pĂ„ bromsstrĂ€ckan.
Hög rörelseenergi i kombination med dÄligt vÀglag rÀcker för att en lÀtt inbromsning ska resultera i en okontrollerbar.
VÀggreppet kan vid halka vara sÄ dÄligt att det kankÀnnas som om bromsarna inte fungerar alls, och pÄ halis kan bromsstrÀckan bli upp till tio gÄnger lÀngre Àn vad den hade varit om vÀgen varit torr.
Styrbarhet
- VÀggreppet i sidled Àr ocksÄ avgörande för att kunna styra fordonet.
- Utan sidokrafter skulle framdÀcken inte kunna svÀnga fordonet. Det skulle bara vrida sig runt egen tyngdpunkt.
- Behovet av sidokrafter ökar/minskar Àven kvadratiskt i takt med hastigheten, precis som med behovet av bromskraft
- NÀr ett hjul drivs framÄt eller bromsas försÀmras dess vÀggrepp. Vissa gÄnger rÀcker inte det kvarvarande vÀggreppet till för att kunna stabilisera eller styra bilen. En riktigt tvÀr inbromsning kan göra bilen omöjlig att styra.
- Om bakhjulen bromsas för hÀftigt kan det leda till att bilen sladdar runt.
- BromsstrÀckan pÄverkas Àven av tyngdlagen. Precis som med en cykel Àr det Àr naturligtvis mycket lÀttare att lyckas fÄ stopp pÄ bilen i en uppförsbacke Àn i en nerförsbacke.
- LÄnga backar belastar bromsarna mycket. Det utvecklas en oerhörd vÀrme i bromsarna som kan leda till atthydraulvÀtskan börjar koka eller att bromsbelÀggen mattas av. Följden kan bli att bromsarna inte lÀngre fungerar.
- LÀgg i en lÀgre vÀxel i nedförsbackar för att dra nytta av motorns bromsförmÄga och skona bromsarna.
- Bromsarnas typ och skick kan förstĂ„s pĂ„verka bromsstrĂ€ckan. Dagens moderna bilar Ă€r utrustade med en sĂ„ kallad ABS system som gör att styrförmĂ„gan bibehĂ„lls vid inbromsningar och bromsstrĂ€ckan förkortas.Â